Jag är ju bara 19...
Ibland så blir man inte överens med folk, och ibland, inte med sig själv!
Jag har nu i ett halvår försökt intala mig själv att jag inte kan styra tiden och att den kommer varken gå snabbare eller saktare hur jag än gör...
Men denna åldersnoja/kris... jag fattar inte, jag är konstigt nog helt nojig om att bli äldre:S bara tanken på att inom ett år kommer jag inte räknas som tonåring längre skrämmer mig:s
Borde man inte längta till sin 20års dag med stor fest och fri tillgång att gå in på systemet?
Nej! Jag tänker stanna vid 18... VAD ÄR DET FÖR FEEEEEEEL ?!!
Jag är nog den ända som känner att jag börjar bli gammal vid denna ålder!!
Hoppas inte alla har förändrats till små lillgamla hemmafruar av mina kompisar nu för det skulle inte hjälpa!
Nu måste jag sova bort denna hysteri...
kommer drömma att jag är en 20åring fast i en farmors kropp eller något.. Usch snälla gud (jag vet att du finns) inga mardömmar är du snäll!!
